chrissiep

Fick en kommentar från Kristin om lastning och hur jag gör osv. Tyckte det kunde vara roligt att göra ett inlägg om. Roligt för mig i alla fall, haha. Allt med lastning är säkerligen väldigt individuellt och funkar inte på alla hästar. Som den mesta träningen. Jag är inte någon expert på något vis utan det här är vad jag gör med Dusty. Alltså jag har ingen erfarenhet alls av att träna hästar just inom lastning även om jag idag känner att jag faktiskt skulle kunna göra någon nytta som hjälp. Men jag har lärt mig under tiden och därför så är det här inga konkreta "how to do" tips utan hur jag gör med min häst. För oss funkar det.

 

Jag har väldigt tydliga rutiner när jag lastar Dusty. Detta för att det ska bli ett kontinuerligt mönster även om platsen är olika. Det är även bra för mig då jag kan fokusera och göra allt i ordning istället för att stressa iväg och försöka göra alla saker samtidigt. 

- Först så tar jag ner lem och tar bort bommen. Min bom tar man bort helt, den kan inte hänga längs med väggen då det är en lång bom. Så ställer den utanför transporten. Väldigt bra då jag måste öva min häst på att stå kvar utan bom eftersom det är omöjligt för mig att kasta fast den.

- Hämtar Dusty och skickar in honom

- Sätter fast bommen och fäller upp lemmen och fäster ena låset baktill. Varför jag bara fäster ena är för att jag vill fästa honom i fram så att han inte ska få för sig att vända sig om.

- Går runt och fäster honom i transportgrimskaftet och tar bort ledrepet.

- Fäster det andra låset på lemmen och stänger igen gardinen.

 

När jag lastar ur så gör jag allt i omvänd ordning. Han har ju testat att försöka vända sig i transporten, jag har ju 1,5 hästarssläp så han står väldigt brett men inte så brett haha, därför vill jag fästa honom i fram så att han inte får för sig något. Däremot vill jag inte fästa honom i fram om inte bommen och lemmen är uppe eftersom att om han sitter fast i fram och inte kan backa ut så får han panik. Den här paniken över att sitta fast är ju något vi har jobbat på mycket och det går sakta framåt. Däremot kommer jag nog aldrig få bort det helt eftersom det är en flyktinstinkt och jag hinner knappt reagera innan det är över, tyvärr. Nu var det, tack och lov, länge sedan han fick panik!

 

Den här panikdelen gör även att bommen är extra viktig för min del. Han transportgrimskaft är så pass långt att han kan snegla lite i sidled och även ta ett halvt steg bakåt ungefär, ganska kort ändå för så vill jag ha det. Det spelar dock ingen roll för eftersom han känner bommen ta mot rumpan innan transportgrimskaftet tar stop så får han inte panik. Det är när det drar i fram som han blir förbannad och sen panikar. Allt tryck från rumpan går han snällt undan för. Han kan äta ur sitt hösegel och även ha en hink med vatten och dricka ur men kan inte nå nedanför frambommen. 

 

Jag driver alltid in Dusty i transporten, som sagt tryck bakifrån lyssnar han snällt på men slita i fram går fet bort! Tro mig, jag fick hjälp att testa på det viset och det ångrar jag verkligen. Nu kan jag ju skicka in honom istället för att dra in honom. Det enda jag kan göra vid huvudet är att rikta det inåt. De gånger han stannar på lemmen och försöker vika huvudet så rättar jag till det. Man får gärna stå på lemmen och tänka men då SKA huvudet vara riktat in mot transporten!

 

Dusty är väldigt snäll att köra, står stilla och bråkar inte bara för att man stannar vid ett rödljus. Han verkar ha rätt bra balans eftersom det inte märks något när man svänger. Vet en del som kan ha svårt åt vissa håll men Dusty står stadigt jämt. Han står ju också rätt brett vilket passar honom. Så han kan ju kliva ut i sidled om han behöver det. Har förut lånat något släp som varit smalare och då har han inte varit lika positiv till åkandet. Så brett verkar vara hans grej. Tur det med tanke på mitt släp haha.

 

Ja, så här gör jag vid lastning. Utöver det så flätar jag alltid svansen och har alltid boots på alla fyra fötter. Ska jag längre så har jag också alltid benskydd i fram. 

Insåg i mitt föregående inlägg att det kanske inte var helt glasklart vad jag menade riktigt när det kommer till att rida serpentiner med koner och bommar. Ritade därför en väldigt fin bild, haha, för att försöka illustrera hur jag menade. Alltså de röda bågarna är så som jag tidigare alltid försökt rida och som jag trott var enklast. Dock har ja alltid märkt att det blir ju inte så jäkla enkelt eftersom det oftast inte finns så mycket utrymme så att alla bågar blir tillräckligt stora plus att det ändå är jäkligt svårt att få alla bågar helt jämna. Dommaren tittar nämligen på det, om jag väljer att rida i bågar så vill dommaren att alla ska vara lika stora. Inte helt lätt.

 

De gröna markeringarna visar istället hur jag rider nu mer när jag kommer till denna typ av hinder. Det var Carro som lärde mig detta knep. När man väl förstår hur man ska tänka så är det mycket enklare att få en jämn väg om man rider så här på diagonalen. Man ska ha hästen rak över bommen. Alltså huvudet ska vara på väg i raka vägar, inte böja åt de olika hållen. Hästen ska vara så rak som linjen. Man ska hålla sig nära konerna för att komma över bommarna på samma nivå hela tiden. Man måste också tänka noga vart man vill att hästen ska placera sina fötter så att hästen är med över bommarna. Första gången jag testade var det svårt, man måste tänka om lite och tänka helt rakt. Vilket känns helt fel eftersom det är serpentiner. Men efter ett par vändor så insåg jag hur mycket enklare det är. Speceillt om det är trångt med plats! 

 

Med tanke på att det är Håkan som ska vara domare på vår hemmatävling så känns det som att en vattenmatta kommer vara med i någon av ranch trailklasserna. Så det skulle vi ju behöva öva på. Frågan är bara hur. Har tränat på Denan på den vattenmattan vi har på tävling och då är det inga problem. Men sen när det väl är dags så ska det fjompas en stund innan vi kan kliva vidare. Pressening i samma färg är inte heller ett problem. Vi kan ju ha den över hela hästen och han kan galoppera över den. Ioförsig så har jag inte testat att ha vatten på. Det kan ju faktiskt vara det som är skillnaden. När vi var på clinic så var det en pressenning där och den gick bra först tills de hällde liiiiite lite vatten på, då blev den lite läskigare. Han gick över men tvekade en stund först. Så kanske det räcker, fram med pressenningen vi har hemma som har samma färg som vattenmattan och så på med lite vatten så det glittrar. Det kanske fungerar. Andra tips? Ute i naturen går han rätt igenom vatten när jag ber honom.