Målen

Så här gick det med målen för Open Doors
- lyckad lastning
Den gick jättebra till tävlingen. Sen gick den helt okej från tävlingen. Vi tog det lugnt och det tog en stund innan han ville stanna kvar inne när jag gick bak. Tillslut gick det och vi klarade oss utan bråk. Så är nöjd.
- inte diska mig i någon klass
Det gick ju toppen! Vi fick ju till och med rosett i alla klasser. De placerade bara häflten av alla ekipage så är riktigt nöjd.
- få till ett snyggt enkelt byte i ranch ridingen
Det blev helt okej, vi fick 0 på den så varken jättebra eller dåligt, helt okej
- inte få något avbrott i pleasuren
Här gick han som en klocka och var aldrig på väg att bryta av, vi hade så fint flow verkligen
- plussa i trailen på bro och grind
Vi plussade på bron, rätt oförtjänt eftersom att han tvekade först, grinden fick vi 0 på vilket är helt galet. Grinden borde vi fått massa minus på i utförandet för det var inte snyggt alls.
En favoritbild tagen av Elin
 
Är väldigt nöjd med allt utom just trailen. För trailen var dålig. Jag är inte missnöjd utan jag bara struntar i den. Hade ridit fram för dåligt och då blir det så här. Är riktigt jäkla nöjd över den ökade galoppen i ranch ridingen, den gör mig fortfarande glad bara att tänka på! Pleasuren är jag också superglad över. Vänster varv gick han som sagt helt fantastiskt i. Är fortfarande förvånad över att vi vann den. Från att ha blivit utplockade på grund av "halt" häst till att vinna över några som faktiskt är riktigt bra på denna gren, känns himla skoj. Vet ju att han har utvecklats massor. Han är fantastisk min häst.
 
Mest glad är jag ändå över att vi hade så roligt tillsammans. Efter trailen där allt var läskigt så hade han sen sett allt i ridhuset och sen hade vi bara roligt tillsammans. Han var positiv och villig till allt. Världens bästa kompis!

Kompishäng på Denan

De här bilderna är long over due kan man lugnt säga... Jag, Mickis och Elin möttes upp på Denan under påsken. Det blev väl inte riktigt som tänkt. Mickis skulle ha med lille Blå men han var halt så farbror Oliwer fick vara stand in och Elin hade Alice med sig men då visade hon hältan som hon nu utreds för. Livet är himla oförutsägbart. Tyvärr. Jaja, det var trevligt ändå att träffa fina vänner. Elin knäppte ett gäng med bilder på oss med min kamera och jag har äntligen fått arslet ur och laddat in dem i datorn. 
Min kamel gick snällt in i transporten för 2015 första resa.
 
Fina Elin och Alice
 
Hihi, Mickis och Oliwer har pussklas
Sötaste Vit
Hjälp vad stor Oliwer ser ut!
 

Årets första


I går tog jag och Dusty oss ut en runda i solskenet. Blev även ett fotbad i vattnet för Dusty. Årets första fotbad haha. Vår relation har bättrats på och han vågar nu mer gå ner i vattnet mycket snabbare än tidigare. Nu har vi ju inte varit i vattnet på flera månader och han vågade sig i relativt snabbt. Inga tvära vändningar eller snabba ryggningar. Istället luktar han sig framåt och går framåt när jag ber honom. Känns bra. Jag vill att han ska förstå att om jag säger att det är okej att han går först så ska han våga det. Min upplevelse är att han faktiskt gör det för att han vågar och inte för att han är mer rädd för konsekvenserna att inte göra rätt. Inte för att jag någonsin använt mig av elaka metoder. Ville bara förtydliga skillnaden i att ha en häst som vill och vågar och inte gör saker för att den är kuvad.