Söndagen var vår sista dag. Vi körde på två grupper även denna dag och vi var först igen. Uppvärmning som vanligt och John pratade om att vi skulle köra en liten trail-runda senare. Kul tänkte jag! Mindre kul tänkte jag sen när jag insåg att det innebar hoppning... Men först jobbade vi tillsammans och pratade mycket. Så himla lärorikt! Jag fick visa om jag kunde välja vilket ben han skulle pivotera runt och tyckte det gick riktigt bra. Sen fick jag göra samma sak men utan tyglarna och det gick helt okej. Har ju ändå ridit en del utan huvudlag så känner mig ganska säker även utan tyglar. Dock tyckte John att det gick lite väl långsamt och utan energi. Fick då göra så att om jag skulle vända till vänster så skulle jag luta mig framåt och peta honom på högersida av halsen med min högerhand och peka dit jag ville med min vänsterhand, snett uppåt. Kändes som att jag skulle trilla av framåt men hej vilken fart jag fick! Tror jag har tänkt för mycket "sitt inte på fel sida" istället för "sitt på rätt sida". Så jag tror att jag inte sitter i vägen men det är precis det jag gör! Galet, jag vet. Men vilket wake up att få känna när han tog i. Spinnen sitter där om jag får mer energi. Coolaste hästen. Han ställer alltid upp. Även när jag gör fel så försöker han göra rätt, han har ett hjärta av guld. Fick sen också trava rakt fram och göra en stop, utan tyglar. Det gjorde vi minsan utan problem och han stannade på en gång. Vissa grejer kan vi, haha. Han drog dock som vanligt ner huvudet efter stoppen och John konstaterade att han var stoppad med hand. Precis så som jag trott. Han har ju varit sååå tung i handen det är sjukt stor skillnad nu! Och då tyckte jag att han var asfin när jag köpte honom, tänk att han kunde bli bättre! Passade på att fråga hur jag skulle få bort det där med huvudet. Han får ju inte dra ner huvudet men jag får inte ta i honom i stoppen eftersom han inte ska stoppa för handen. Svaret var att när han stannat för sätet och sen drar ner huvudet - då får jag dra upp det. Makes sence!
Berättade även att jag har svårt för att rygga eftersom han även där "vill" bli dragen bakåt av handen. Fick massa tips om hur jag ska göra. Samma gamla teknik som jag lärde mig för lääänge sen på ranchen. Bumpa! Så jag sen i framtiden inte behöver bumpa utan bara sitta bakåt. Funkar bra och jag tror att han börjar koppla. Frågade sen även om sidepassen och fick lite tips där med men jag har så sjukt svårt för det. Jag är så jävla dålig på det men det är bara att öva och öva och öva, Vi måste kunna det!
Sen blev det då dags för trail-rundan, alltså inte alls trail så som jag hoppades på haha. Skutt över ett litet sockerbitshinder, vidare till nästa sockerbitshinder, åtta mellan två tunnor, sidepass över bom, mellan tunnorna och stop där efter. Trav som tur var men trav med energi. Hopprädd som jag är så skrek jag till av ren nervositet redan två meter innan det första hindret. VIlle ju helst blunda men skulle titta på nästa hinder så bet ihop och led haha. Alla på läktaren skrattade åt mig, det bjuder jag dock på inget som stör mig, haha. Jag förstår att det såg roligt ut. Såg ju livrädd ut för ett 30 cm hinder. Dusty hoppade dock så fint och snällt och tyckte att det var roligt. Ökade sen hastigheten för varje gång och modet blev lite bättre. Fast det pirrar i magen varje gång vi hoppar. Men han skötte sig jättebra. Blev lite pigg där ett tag men jag lät honom rulla på för det kändes ändå helt okej. John sa dock åt mig att ha trav hela vägen och inte galopp efter hindret bara för att Dusty ville det. Sa till Dusty en gång och sen så galopperade han inte en enda gång efter hoppet. Det var roligt och bra för modet. Vi kan och vi kan jäkligt bra även de gånger jag tvekar lite så räddar han upp mig. Fick även till ett par riktigt schyssta stoppar! Fasiken vad cool häst jag har, han är fantastisk.
Så här trött blir man efter en lång helg med massa ny kunskap mellan öronen.
Han var så fin hela helgen och tuggade och slickade sig massor när väl den första spärren släppte. Han har ganska lång väg till att tugga men när han väl börjat så går munnen hela tiden. Han verkar också behöva lite tid att tänka för han kan börja tugga efter man stått stilla i 10 minuter. Funderar lite för sig själv och smälter allt i sin takt gissar jag på. Gullmule! Fick många fina kommentarer av flera personer. John tyckte min sits var väldigt bra, lite för bra ibland då haha. Att vi är ett trevligt ekipage, alltid fint att höra. En tjej ville även köpa Dusty, haha. Nej men hon ville ha en häst som honom, en snäll som kan mycket. Ja, han är en perfekt läromästare som man kan utvecklas vidare med. Sån sjuk tur att jag hittade honom. Tack Mickis för tipset!
Jättenöjd över denna helg. Blir garanterat igen. Vet inte om det blir till hösten dock, kanske får bli nästa vår istället. Det kostar ju en del även om det är helt klart värt det!
Tack! Är lite piggare idag ! :D haha jaa verkligen!;)
skriven