I brist på annan kärlek så får det bli en tribute till min älskade häst som finns där i vått och torrt. Vare sig han vill eller inte, hehe.
Idag tog vi en sväng på ridbanan innan isisarna skulle ha lektion. Han gick så fint. Alldeles förundrad. Kunde släppa på lång slack och han verkligen visade upp sig. Han kanske gillar när andra tittar? Eller så är det matte som rider bättre när andra kolla på oss. Hur som så gick han riktigt fint. Vi värmde upp med serpentiner av olika storlekar. Banan var nysladdad så det var enkelt att få en rak väg mellan serpentinerna. Han var verkligen så fin och böjde sig för skänkeln. Vi är väl så redo för SM som vi kan bli. Det blir nog varken bättre eller sämre. Vi kommer slå i mängder av bommar men vi är inte i dagsläget bättre. Tror inte på några rosetter i år. Vi hade nog mest nybörjartur. Inte för att vara pessimist utan mer realist. Det är oerhörd konkurrens på SM och vi har tävlat för lite för att kunna vara ordentligt farliga i år. Vi åker dit och har roligt så får vi se vad som händer. Räknar inte med några under. Ska bara låta bli att rida fel så blir jag nöjd.