Klapp till dig

Jag är väldigt resultatinriktad vilket jag misstänker att de flesta av oss hästmänniskor är. Oavsett om vi tävlar eller håller oss hemma. Det finns alltis något man vill utveckla med sin relation med hästen. Om det antingen är att klättra i klasserna eller lära hästen att stå stilla i stallet eller allt möjligt så är det ju resultatorienterat. För min del så är det ju allt som bör utvecklas. Om vår relation stärks så går det bättre för oss på tävlingsbanorna, det hänger ihop tycker jag. Därför jobbar jag för att utvecklas och för att nå nya, högre mål tillsammans med min häst. Det ska vara roligt och utmanande för oss båda. 
 
Något som lätt glöms bort på vägen är att blicka tillbaka och komma ihåg hur långt man faktiskt har kommit tillsammans. Det är ett fel som många gör, inklusive mig själv. När man ska jämföra sin utveckling så glömmer man dag 1 när man startade sin resa utan kanske istället jämför med dagen innan vilket i själva verket är dag 212 sen start. Men ni förstår hur jag menar? Dusty och jag har inte gjort några större framsteg senaste veckorna, av självklara skäl, så det är inget att jämföra. Däremot om vi jämför med dag ett som vi testade att rida på stång så förstår jag hur långt vi har kommit tillsammans. Vi har tagit oss dit tillsammans och vi blir hela tiden bättre. Det gör mig glad och stolt. Vi kämpar på för de små framstegen som leder till något större en vacker dag. 
 
Det jag vill ha sagt är att man inte ska glömma bort hur långt man har kommit. Se den större bilden och kom ihåg hur det såg ut för för tre år sen. Se den stora utvecklingen. Och framför allt - sluta jämför med andra! Inget ekipage är det andra likt. Visst en del får snabb framgång men det kanske inte alls är den vägen du själv vill gå? Det ska kännas rätt för dig och din häst. Vissa delar har jag aktivt valt att ta en längre väg till målet med Dusty, för det känns rätt för min del. Jag har rätt mycket skinn på näsan och går alltid min egna väg, gäller alla delar av mitt liv. Jag vill förmedla det här till andra som kanske inte alltid är säkra på sin sak - följ din magkänsla ändå! Våga välja dina vägar och testa. Ingen annan sitter på ett helt korrekt facit för allt passar inte alla. 
 
Kom framförallt ihåg - klappa dig själv på axeln. Se tillbaka och påminn dig om vilka enorma framsteg du och din häst faktiskt gör och har gjort. Vi är ofta duktiga på att berömma andra i vår närhet men försök att varje vecka berömma dig själv också. Det är man minsan värd! Jag är bra och du med!

Kommentarer :

#1: Elin Nes

Superbra inlägg! Det är så lätt att glömma bort vart man kommer ifrån.

Svar: Tack. Du ska verkligen klappa dig själv. Massor! Så det så :)
chrissiep

skriven
#2: Charlie

Toppen inlägg! Alla behöver vi ibland stanna upp och se tillbaka. Så man ser hela bilden och inte bara slutet :)

Svar: Tack :D ja så är det verkligen :)
chrissiep

skriven
#3: KS Western & Horsemanship

Helt rätt! Tänk så ofta man glömmer sin resa och hur det man kunde dag 1 är så långt ifrån det man kan idag! Kul att du har sådan inställning tycker jag, att du vill att NI utvecklas tillsammans och mår bra för då går det också bra på tävlingsarenan. Önskar att flera tävlande hade sådant tänk! :)

Svar: Ja det är verkligen något som alla "glömmer" någon gång under sin resa. Tack, jag håller med dig - önskar också fler som tävlade tänker mer på sin vän. Men det är bara att inse, vissa tävlar för tävlandets skull o ser hästen som något som tar en till framgång. Jag ser min häst som min vän som jag vill ha roligt med :)
chrissiep

skriven
#4: Elin Nes

Du ska också klappa dig själv :D Du är ju helt klart min stora inspiration.

Svar: Gulle dig <3
chrissiep

skriven
#5: blueslastmagic.blogg.se

Du är bra klok du :)

Svar: Tack du <3
chrissiep

skriven

Kommentera inlägget här :